Vad är hormonkost

Idag ska vi prata om det som jag kallar för hormonkost, alltså en kost som gynnar bildandet av hormoner i kroppen.

Kosten du äter ska innehålla näring för de kvinnliga hormonerna och signalsubstanserna, ge mat till tarmbakterierna så att du får en bättre tarmflora och håller blodsockret på en bra nivå.
Kosten ska även minska inflammation. Inflammation i kroppen tros bidra till många sjukdomar så som bland annat hjärt- och kärlsjukdom, stroke, demens, depression och cancer. Många lider av kronisk låggradig inflammation vilket på sikt kan leda till obalans i både hormoner och signalsubstanser vilket ökar på de symtom som uppstår i förklimakteriet och klimakteriet. En kronisk låggradig inflammation kan även bero på dolda matintoleranser (exempelvis av mjölkproteinet kasein), brist på protein, brist på zink, obalans i tarmfloran och stress.

Mat som ökar inflammation i kroppen är bland annat socker, vitt mjöl och margarin men även genetiskt modifierade livsmedel som majs.

Antiinflammatorisk mat är rik på vitaminer, antioxidanter, mineraler, fibrer och fett med bra kvalitet. Lägger vi dessutom till kryddor som gurkmeja ingefära, kanel, cayennepeppar och kryddnejlika som har antiinflammatoriska egenskaper så får vi en väldigt bra grund.

Kolhydrater

Kolhydrater är inte essentiella, dvs vi kan överleva utan att äta några kolhydrater alls, eftersom glukos kan bildas från andra ämnen. Däremot är kolhydrater det ämne som kroppens enklast kan använda som energikälla.

En av de viktiga anledningarna för att äta kolhydrater under denna period är att de förbättrar upptaget av tryptofan som är viktig för produktionen av serotonin, vårt må-bra hormon. Serotonin är viktigt för ditt välmående, gör dig gladare och mindre orolig.

Protein

Protein brukar kallas för kroppens byggstenar och byggs upp av cirka 20 aminosyror.
Muskler består huvudsakligen av protein. Postmenopausala kvinnor är mindre mottagliga för muskeltillväxt genom styrketräning eller proteinintag genom kosten. Det betyder inte att man inte kan öka i muskler, det innebär att det tar längre tid och att det är ännu viktigare att tillföra kroppen högkvalitativt protein.

Man brukar säga att man bör få i sig 0,8 g per kg kroppsvikt men kvinnor över 40 bör öka sitt intag då muskelmassan minskar. Tränar man mycket kan man behöva öka proteinintaget till 1,5-2 g per kg kroppsvikt. För personer över 65 år bör proteinet bidra med 15-20 procent av energin.

Hjärnan behöver aminosyror för att bygga signalsubstanser. Tyrosin och tryptofan är två aminosyror som hjälper till med produktionen av serotonin, dopamin och noradrenalin. Äter man för lite protein får kroppen svårare att bygga dessa signalsubstanser vilket kan leda till symtom som oro, hjärndimma och sömnproblem. Många upplever även sämre självkänsla, sämre självförtroende och social fobi vilket kan lindras genom att äta tillräckligt med protein.

Fett

Fett behövs bland annat för hormonerna östrogen, progesteron och leptin (mättnadshormon) som produceras i fettcellerna samt för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

De flesta fetter som kroppen behöver kan bildas från kolhydrater och protein. Undantaget är vissa omega-3- och omega-6-fetter, som vi måste få i oss via maten.

Kvinnor som har ätit fettsnålt under många år kan få lägre nivåer av könshormoner vilket kan göra att de går in i klimakteriet tidigare än de annars hade gjort.

Kost för hormonell balans